Sammanfattning av resultat MLLNM 2007-2009

Målet för pilotprojektet Malmö Living Lab för Nya Medier var ett etablera en organisatorisk infrastruktur som fortlöpande kunde engagera och knyta brukare till labbets pågående designarbete och som kunde erbjuda välutvecklade förutsättningar att experimentera med idéer i relation till en etablerad kulturverksamhet. Förväntade effekter och resultat bestod dels av idéer till nya produkter och tjänster inom nya medier. Andra typer av nyttiga resultat bestod av kunskaper om, och kontakter med, relevanta brukargrupper samt kunskaper om arbetsformer för brukardeltagande.

 Under projekttiden har Malmö Living Lab för Nya Medier:

• Samverkat med ett tiotal kulturaktörer/föreningar med aknytning till Inkonst.
• Involverat över 150 brukare.
• Samverkat med 18 näringslivsaktörer.
• Engagerat över 150 studenter vid 9 olika kurser/utbildningsprogram.
• Genomfört över 20 kollaborativa experiment med brukare i skarpa miljöer.
• Genererat över 50 idéer till nya tjänster och produkter.
• Initierat 5 större projekt (3 forskningsprojekt och 2 utvecklingsprojekt).
• Genererat kommersiell avkastning och mervärde för näringslivet.

Om vi tittar på vad de olika parterna själva menar att de fått ut av projektet:

Näringlivsparterna beskriver flera vinster med projektet :

• Deras kärnverksamhet/kärnteknologi har kopplats till skarpa projekt och situationer, ofta i för dem nya kontexter vilket pekat på nya potentiella affärsområden.

• De har fått tillgång till en mängd disruptiva innovationer, där de fått ta del av idéer och projekt som ligger bortom deras vardagliga horisont.

• Genom samproduktionen har de lyckats mobilisera extra resurser (i form av studenter, forskare, kunskap etc) något som stärkt deras konkurrensförmåga och hjälpt dem sälja in nya affärer.

• De har genom samverkan hittat nya kanaler att rekrytera personal (främst studenter).

• De har betonat vikten av att få vara med i ett spännande, roliga och stimulerande sammanhang. Som en av näringslivsparterna uttryckte det: ”Det är viktigt att börja i rätt ände för att nå kommerialisering, börja med vad tycker jag är roligt och vad som motiverar mig.”

• Det de framhåller som kanske viktigast är nätverket, att ha en närhet till olika former av kompetens.

Erfarenheter från Malmö living lab har visat en förvånande hög grad av tolerans och öppenhet hos näringslivsparterna för att låta andra få exploatera projektets idéer vidare mot kommersiella lösningar. I näringskedjan mellan idéer, prototyper och kommersialisering har vi dock upptäckt en bristande länk där vi inte förmått stödja studenter att själva driva idéer vidare mot exploatering. Steget till incubator-partners har varit för långt och studenterna har inte varit tillräckligt informerade om möjligheterna. Ett förslag som kommit fram är att skapa en form av mikrolån och ”snabba pengar” där studenter själva får en chans att utveckla sina prototyper och idéer vidare.

Kulturaktörer (brukare):

De kulturaktörer vi samproducerat med menar att de fått nya visioner för hur de kan jobba med teknik och media men också konkreta verktyg som stärker deras ordinarie verksamhet när de arbetar med kultur. Enligt dem själva är en av de centrala drivkrafterna att delta i projektet att få prova nya verktyg och uttrycksformer som de inte är vana vid. Genom samverkan har de också synliggjort sin verksamhet i nya forum och via våra nätverk har de kunnat träffa andra aktörer, organisationer och företag.

I projektet har de visat sig vara en mycket värdefull resurs genom att bidra med kunskap om kultur konsumenter/producenter liksom idéer om hur teknologi kan stödja kulturverksamhet. De har också bidragit med ett förtroendekapital som gjort det möjligt för oss att med kort varsel mobilisera de olika kompetenser som krävs för innovation och att sätta upp gemensamma experiment.

Studenter:

Studenter har generellt varit mycket positiva till att delta i projektet framförallt har de uppskattat att arbeta med riktiga case och skarpa situationer. Även i de fall då experiment misslyckats har den vunna kunskapen kompenserat detta. Att vi agerat i dubbla roller både som forskare och lärare har de inte sett som något problem. Den kritik som kommit upp från studenter har rört inramning och presentation av projektet där de efterlyst en större tydlighet.

Forskare:

En omfattande kunskapsproduktion har skett parallellt med det operativa arbetet. De många och komplexa experimentformerna har gett oss som forskare en unik möjlighet att bygga vidare på forskningsfältet Participatory Design. Där de former för brukardeltagande som utvecklats förefaller skilja sig och komplettera arbetsformer i etablerade living lab exempelvis Botnia LL.

Överlag har vi lyckats skapa en organisatorisk infrastruktur som fortlöpande förmått mobilisera resurser för innovation. Med resurser menar vi: kreativa kompetenser (brukare, studenter, forskare, närinslivsaktörer), spännande case (skarpa situationer och miljöer), teknologi och infrastruktur samt olika perspektiv och värderingar (för att värdera casen). Projektformen har byggt på en småskalighet med nära relationer och högt förtroende mellan parterna.

En påtaglig svårighet har rört möjligheten att kontrollera perioder av reflektion och bearbetning av erfarenheter. De nära relationerna till brukare och näringsliv har medfört att de förväntat sig att vi fortlöpande ska respondera på deras initiativ med nya aktiviteter och experiment. Det har varit positivt men det intensiva operativa arbetet har genomförts på bekostnad av akademisk publicering.

Organisationsform och metodik i Malmö Living Lab för nya medier har bedömts så pass framgångsrika att de ligger till grund för en uppskalning av projektet. Malmö Högskola planerar tillsammans med Region Skåne och näringslivet att starta tre nya living lab med start hösten 2009. Medel för detta kommer från flera håll bl.a. regionala strukturfondsmedel.

www.inkonst.com